Sverige rasar på välfärdsligan år 2030 enligt FN rapport

Enligt den här FN-sponsrade forskningsrapporten från Rrojasdatabank som publicerades 2010 kommer Sverige att rasa i välståndsligan från 9:e plats år 2010 till 45:e plats år 2030. Det landet som tros gå bäst är Japan.
Ladda ner rapporten

Rapporten heter ”A Hypothetical Cohort Model of Human Development” och är skriven av demograferna Jana Asher och Beth Osborne Daponte. Modellen de använder tar hänsyn till faktorer som dödlighet, inkomster och utbildning. Genom att beakta dessa tre aspekter av utvecklingen menar de att man kan få fram det totala välbefinnande av en befolkning och kringgå debatten om orsakssamband. Rapporten har kritiserats i Metros Viralgranskare som konspiratorisk och vetenskapligt felaktig och fått en del inom SD att blogga och twittra.

Andra länder

Skuldbelagda länder hamnar högt på den här listan eftersom det är ett mått som inte tas med i modellen.Om man ser i reala termer på de 5 länder som har högst extern skuld mätt i USD får USA position 19 på välfärdsligan, Storbritannien position 2, Frankrike 3, Tyskland 21 och Japan position 1. De sk PIGS länderna återfinns också högt på välfärdslistan med Italien på position 10, Grekland 13, Spanien 4 medan Portugal inte finns med. Sverige har den 15:e största statsskulden med 91,487 USD/person. Anmärkningsvärt är att bland de länder som spås gå bättre än Sverige hittar man länder som Libyen, Argentina, Lettland, Kuba, Polen och Estland.

Det finns en lista på Center for Global Development där Sverige placerar sig på första plats inom migration och på topp 3 inom bistånd, finans och miljö.

 

Hur skulle Sveriges position kunna förbättras?

Jag är tveksam till att Sverige har en såpass nedflyttad position och hur uträkningar är gjorda men ifall man antar att de viktigaste måtten är dödlighet, utbildning och inkomst så kan dessa påverkas på följande sätt.

Dödlighet

De nordiska länderna har, under en lång tid, varit världsledande när det gäller höga livslängdsnivåer och låga dödlighetsnivåer.En förklaring till detta är, i en internationell jämförelse, att det finns en väl fungerande hälso- och sjukvården och statliga subventioner för de verkliga kostnaderna för medicinsk behandling. Om man ser på livlängd är Sverige idag på 8:e plats med en genomsnittlig medellivslängd på 83 år. Det finns en könsskillnad om man ser på den manliga rankingen där vi tar en 6:e plats medan den kvinnliga är på 13:e plats.

Topplistan med 20 dödsorsaker i Sverige

1. Hjärtsjukdomar
2. Stroke
3. Alzheimers / Demens
4. Lungcancer
5. Bröstcancer

6. Tjock och ändtarms cancer
7. Lungsjukdomar
8. Självmord
9. Prostatacancer
10. Diabetes

11. Influensa & lunginflatioation
12. Bukspottskörtelcancer
13. Övriga Skador
14. Hypertoni
15. Leversjukdom
16. Väg trafikolyckor
17. Fallolyckor
18. Magcancer
19. Leukemi
20. Äggstockscancer

År 2030 antas den här situationen kommer att ha förändrats markant på grund av socioekonomisk utveckling och växande problem med fetma som i sin tur har en hel del följdsjukdomar inom kärl och hjärtsjukdomar som toppar listan. En större andel av de ”riktiga” kostnader för medicinsk behandling måste därför betalas av den enskilde, eftersom skatterna endast kan höjas till en viss nivå.

Utbildning

Om man ser på utbildning är skillnaden i läsning och vetenskap mellan 10% av eleverna med högst poäng och 10% av eleverna med de lägsta poängen är en av de största bland PISA-deltagande länder och ekonomier. Jämfört med andelen lågpresterande flickor, är andelen lågpresterande pojkar i Sverige en av de högsta bland PISA-deltagande länder och ekonomier. Skillnaden i matematik mellan icke-invandrare studenter som talar språket hemma och invandrar studenter är en av de högsta bland PISA-deltagande länder till förmån för icke-invandrade elever som talar språket hemma.

Den senaste PISA-utredningen.
De Svenska resultaten från PISA

 

Inkomster

Sverige ligger relativt högt på inkomstlistan enligt OECD men ligger efter länder som USA, Schweiz, Luxemburg, Belgien, Japan, Tyskland, Nederländerna och Österrike. Äldre personer i 50-års åldern och 60-års åldern jobbar mer medan äldre pensionerade i högre åldrar konsumerar mycket främst beroende på offentligt finansierade hälso- och sjukvård och långtidsvård. Den åldrande befolkningen i Sverige kommer att placera särskilda påfrestningar på offentliga stödsystem för ålderdom i Sverige 2030 enligt denna artikeln.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *