Du är här
Hem > Nationalekonomi

Inom nationalekonomi studeras hur samhället fungerar med fokus kring de ekonomiska drivkrafterna och man försöker förklara begrepp som arbetslöshet, inflation och ekonomisk tillväxt. Ekonomerna skiljer mellan mikroekonomi och makroekonomi.

[accordion] [spoiler title=”Framträdande nationalekonomiska skolor” style=”fancy”]

Framträdande nationalekonomiska skolor

Klassiska skolan
Hit hör 1700-talsekonomen Adam Smith och efterföljare David Ricardo med sin bok “Principles of Political Economy and Taxation” som kom ut 1817. Andra klassiska ekonomer är Thomas Malthus och John Stuart Mill.

Marxistisk teori
Das Kapital av Karl Marx som är rätt tung men det finns ett enklare verk som hter “Lön Pris och profit” som gavs ut 1865. I Sverige har Johan Lönnroth get ut “Politisk ekonomi: svenska och internationella tanketraditioner”. Internationellt har den franska ekonomen Thomas Pikettys bok “Capital in the twenty-first century” fått mycket uppmärksamhet i tidningar som Economist där han går hårt åt kring hur tillgångar fördelas mellan människor.

Keynsiansk ekonomi
Giganten John Maynard Keynes som skrev General Theory (Allmän teori om sysselsättning, ränta och pengar) och han har en enklare beskrivning i samlingen “Essays in Persuation”. Bland neo-keynsianerna märks tex nobelpristagaren Paul Krugman vars blogg på New York Times alltid är läsvärd.  Krugman har också skrivit flera artiklar som finns tillgängliga på www.pkarchive.org.

Chicago skolan
En grupp av ekonomer som Henry Simons, F.A. von Hayek, Milton Friedman och George Stigler. Bland kända böcker kan nämnas “A monetary history of the univet States” av Friedman.

London School of Economics
Europas mest framträdande ekonomiska lärosäte med giganter som den keynsianska ekonomen William Philips (Philips-kurvan) och Friedrich von Hayek.

Österikiska skolan
Friedrich von Hayek.

Neoklassisk teori
Handlar om fri marknad och marknadstro. Har inte sett på skulderna och hur bankerna har ökat skuldsättnngen.[/spoiler] [spoiler title=”Större kända finansaktörer” style=”fancy”]Större kända finansaktörer
George Soros [/spoiler] [spoiler title=”Populärvetenskapliga böcker om nationalekonomi” style=”fancy”]Populärvetenskapliga böcker
Freakonomics av Steven Levitt och Stephen Dubner och The Undercover Economist av Steven Lansburg.
[/spoiler] [spoiler title=”Statistik” style=”fancy”] Svensk statistik och organisationer som har rapporter makronivå:
SCB
Konjunkturinstitut
Finanspolitiska rådet
Finansdepartementet
Riksbanken
Arbetsförmedlingen
Handelsbanken
Nordea

Internationell statistik
EU-kommissionen
Eurostat
IMF
Statista mycket fokus på US, UK och Kina
Chinability blogg och ekonomiska siffror om Kina.
Rrojasdatabank Fokus kring internationell utveckling.
Pewresearch – mjukare statistik exempelvis sociala medier

[/spoiler] [spoiler title=”Nationalekonomiska länkar” style=”fancy”]

Nationalekonomiska länkar

New York Times
Missa inte den här infografiken hur samhället har ändrats under lågkonjunkturen.

OECD
OECD skriver rapporter om världstillväxten mm.

Finviz.com
Amerikansk marknadsdata för DOW, Nasdaq och S&P.
Financial visualizations har indikatorer som kommer släppas den dagen.

http://www.Ycharts.com
Visar olika tabeller. Välj economy kan samköra flera olika variabler. Olika tabeller

Mises.se
Ludwig von Mises Instiutet
Mycket bra artiklar och videos. Finns både internationellt och i Sverige

Econlib.org
Library Economics Liberty
Artiklar, podcasts och essayer om ekonomi.

Fee.org
Foundation for economic education.

Institute for New Economic Thinking
Joseph Stiglitz och George Soros

FED
Federal Reserve

FAO
FN:s institut för mat och lantbruk
http://www.fao.org/home/en/

konj.se
Konjunkturinstitutet
 skriver om konjunkturen i Sverige varje kvartal: BNP, export, eftefrågan, förtroendeindikatorer och finanspolitik etc

Internationella Valuta Fonden (IMF)
Rapporter som World Economic Outlook som beskriver olika länders och valutaområdens finansiella utveckling.

Seminarium från Colorado
Flera olika föreläsningar man kan läsa
http://www.colorado.edu/Economics/seminars/index.html

US Bureau of Economic Analysis
http://www.bea.gov

Economic Policy Institute
Forskning och idéer
http://www.epi.org

Moodys Analytics
https://www.economy.com

Brooking
Oberoende ekonomisk forskning, världsekonomin och think thank.
http://www.brookings.edu

Economic Cycle Research
Om ekonomiska trender
https://www.businesscycle.com

Diw berlin
Tyska institutet för ekonomisk forskning
http://www.diw.de/en

Capitaleconomics.com
Makroekonomisk konsultföretag som ger ut makroekonomiska rapporter

Tidskrifter inom nationalekonomi
American Economic Review

Quarterly Journal of Economics
Journal of Political Economy
Econometrica
Journal of the European Economic Association
Journal of Economic Perspectives.
[/spoiler] [/accordion]

Mikroekonomi fokuserar på individuella konsumenter, hushåll och producenter fattar  beslut.

Makroekonomi fokuserar på alla grupper av individer som gått samman. Makroekonomin handlar om aggregerade storheter, såsom penningteori, nationalräkenskaper, valuta, inflation, konjunktursvängningar, arbetslöshet, tillväxt och inflation.  Traditonell makroekonomi såg sällan på bankernas roll och missar därför skuldproblematiken. Skulder och lån är inte direkt ointressanta i dagens ekonomiska samhälle.Man har historiskt sett sett finanssektorn som ett smörjmedel samtidigt som ekonomin inom skuldsektorn har ökat. Den verkliga tillväxten byggde på lån. Ekonomerna har studerat makroekonomi utan banker under 30-år fram till finanskrisen vilket kritiserat av ekonomer som Michael Kumhof. Andra ekonomer som studerat finanskrisen är Gary Gorton, professor vid Yaleuniversitetet. Makroekonomerna har sett bankerna som mellanhänder vilket är fel model när bankerna känner optimism lånar de ut pengar.

Paradigmskifte?
Ny ekonomi handlar om komplexitetsforskning som handlar om att undersöka finansmarknaden och kopplingarna mellan finansinstituten som Barclay, Goldman Sachs, Morgan Stanley och ett 100 tal bolagsjättar. Det har också under de senaste 30 åren pratats mycket om miljöekonomi för att få ett hållbart samhälle.

Nyttan med ekonomi


Vårt ekonomiska kunnande ger oss hjälp att styra våra agna liv och förstå samhället och konstruera bättre system. Inom samhällsekonomin borde man vara bättre på att skilja mellan värdeladdade uttalanden och faktiska uttalanden men samtidigt handlar ekonomi ofta om gränslandet till politiken.

Exempel på 3 fundamentala problem som studeras och hur man ska fördela resurser mellan vad konsumenter vill ha och vad som finns tillgängligt på marknaderna:

1. Vad ska produceras?
2. Hur skall varor produceras?
3. För vilka skall varorna produceras?

Top