Produktansvarsdirektivet (EU) 2024/2853
Direktiv (EU) 2024/2853 är EU:s nya produktansvarsdirektiv. Det ersätter direktivet från 1985 och gäller produkter som släpps ut på marknaden eller tas i bruk efter 9 december 2026. Strikt ansvar – ansvar utan vållande – omfattar nu även programvara, AI-system, digitala tillverkningsfiler och digitala tjänster som en produkt behöver för att fungera. Domstolen kan kräva att företaget lämnar ut bevisning, och säkerhetsbrist och orsakssamband kan presumeras. Ansvaret kan inte begränsas mot den skadelidande, varken i avtal eller genom beloppsgränser i nationell rätt. Bara fysiska personer har rätt till ersättning, och skada på egendom som enbart används i yrket ersätts inte. Ett direktiv gäller inte direkt för företag. I Sverige genomförs det genom en ny produktansvarslag. Regeringen lämnade proposition 2026/27:12 till riksdagen 15 oktober 2026 och föreslår att lagen träder i kraft 1 januari 2027 – senare än direktivets frist 9 december 2026.
Om Produktansvarsdirektivet (EU) 2024/2853
Direktiv (EU) 2024/2853 om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister antogs 23 oktober 2024, publicerades i Europeiska unionens officiella tidning (EUT) 18 november 2024 och trädde i kraft 8 december 2024. Medlemsstaterna ska ha infört det senast 9 december 2026 (artikel 22). Det gäller produkter som släpps ut på marknaden eller tas i bruk efter 9 december 2026 (artikel 2.1). Det gamla direktivet 85/374/EEG gäller fortsatt för produkter som släppts ut före det datumet (artikel 21). Direktivet behåller grundtanken från 1985: tillverkaren ansvarar utan vållande för skador som en produkt med säkerhetsbrister orsakar. Nytt är att programvara räknas som produkt, oavsett om den är inbyggd, fristående eller levereras som molntjänst (skäl 13), och att leverantörer av AI-system räknas som tillverkare. Digitala tjänster som en produkt behöver för att fungera räknas som komponenter. Flera aktörer kan hållas ansvariga när tillverkaren finns utanför EU. Skadelidande får lättare att föra talan genom regler om utlämnande av bevisning och motbevisbara presumtioner. Direktivet täcker delvis det tomrum som uppstod när kommissionen drog tillbaka förslaget till AI-ansvarsdirektiv i oktober 2025. Det gäller bara fysiska personers krav. Skador på egendom som enbart används i yrket och rena förmögenhetsskador regleras även i fortsättningen av avtal och nationell skadeståndsrätt. Direktivet är fullharmoniserande: Sverige får varken ha strängare eller mildare regler (artikel 3). I Sverige ska det genomföras i en ny produktansvarslag som ersätter produktansvarslagen (1992:18). Enligt prop. 2026/27:12 ska den nya lagen träda i kraft 1 januari 2027. Regeringen bedömer att det är den tidigaste möjliga tidpunkten. Lagen från 1992 ska fortsätta att gälla för produkter som släppts ut på marknaden eller tagits i bruk före ikraftträdandet. Enligt civilutskottets planering fattar riksdagen beslut 25 november 2026.
Se om lagen gäller ert företag
Compliance-guiden visar vilka lagar och standarder som gäller ert företag. Under Laguppdateringar står vad som ändrats.
Skapa konto · Se vilka lagar som gäller ert företag · Laguppdateringar
Viktig information
- Kategori: ai
- Tillämpningsområde: EU
- Typ: EU-direktiv
- Träder i kraft: 2024-12-08
- Status: I kraft
- Senast verifierad: 2026-10-15
- Myndighet: Ingen tillsynsmyndighet – krav prövas av allmän domstol
- Påföljder: Inga böter eller sanktionsavgifter. Direktivet ger skadelidande rätt till skadestånd för alla ekonomiska förluster vid personskada, sakskada och förlust av data som inte används i yrket (artikel 6). Ansvaret kan inte begränsas eller uteslutas mot den skadelidande, varken genom avtal eller nationell rätt (artikel 15). Nationell rätt får inte heller sätta beloppsgränser för ansvaret (skäl 56). Enligt prop. 2026/27:12 förs självrisken för sakskada i 9 § i 1992 års lag inte över till den nya lagen.
Så här följer du lagen
- Kartlägg vilka produkter som innehåller programvara, AI eller uppkopplade tjänster
- Säkerställ rutiner för säkerhetsuppdateringar under produktens livslängd
- Ordna teknisk dokumentation som kan lämnas ut i en tvist
- Gå igenom avtal med leverantörer av komponenter och programvara om regress
- Uppdatera produktansvarsförsäkringen inför att de nya reglerna börjar gälla
Detaljer
- Vad (EU) 2024/2853 är: EU:s direktiv om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister. Det upphäver direktiv 85/374/EEG med verkan från 9 december 2026.
- Produktbegreppet (artikel 4): varje lös sak, även el, råvaror, digitala tillverkningsfiler och programvara. Digitala tjänster som är så sammankopplade med produkten att den inte fungerar utan dem räknas som komponenter. Fri och öppen källkod som utvecklas utanför kommersiell verksamhet omfattas inte (artikel 2.2). Rent informationsinnehåll, som e-böcker och mediefiler, är ingen produkt (skäl 13).
- Rätt till ersättning (artikel 5 och 6): fysiska personer får ersättning för dödsfall, personskada inklusive medicinskt erkänd skada på psykisk hälsa, skada på egendom och förstörda eller förvanskade data. Egendom och data som enbart används i yrket undantas, liksom själva den felaktiga produkten.
- Säkerhetsbrist (artikel 7): bedöms efter vilken säkerhet man har rätt att förvänta sig. Hänsyn tas bland annat till produktens förmåga att lära sig efter lansering, sammankoppling med andra produkter och cybersäkerhetskrav.
- Ansvariga (artikel 8): tillverkaren och tillverkaren av en felaktig komponent. Om tillverkaren finns utanför EU: importören, tillverkarens representant eller, om sådana saknas, leverantören av distributionstjänster (lager och leverans). Den som väsentligt ändrar en produkt utanför tillverkarens kontroll räknas som tillverkare. En distributör blir ansvarig om den inte inom en månad kan peka ut en ansvarig aktör i EU eller sin egen leverantör. Samma regel gäller onlineplattformar där konsumenter köper av näringsidkare, om plattformen framstår som säljare (artikel 8.4).
- Bevisning och presumtioner (artikel 9 och 10): domstolen kan ålägga företaget att lämna ut relevant bevisning, med skydd för företagshemligheter. Säkerhetsbrist presumeras om bevisning inte lämnas ut, om produkten bryter mot obligatoriska säkerhetskrav eller vid uppenbart funktionsfel. Orsakssamband presumeras när skadan typiskt sett hänger ihop med bristen. Vid teknisk eller vetenskaplig komplexitet räcker det att den skadelidande gör brist eller samband sannolikt. Företaget kan motbevisa presumtionerna.
- Ansvarsfrihet (artikel 11): bland annat om bristen sannolikt inte fanns när produkten släpptes ut, eller om bristen inte kunde upptäckas med dåtidens vetenskapliga och tekniska kunskap (utvecklingsrisk). Försvaret att bristen uppstod efter lanseringen gäller inte brister som beror på programvara, uppdateringar, uteblivna säkerhetsuppdateringar, tillhörande tjänster eller väsentliga ändringar som tillverkaren har kontroll över (artikel 11.2).
- Inget avtal och inget tak (artikel 15 och skäl 56): ansvaret mot den skadelidande kan inte begränsas eller uteslutas, och nationell rätt får inte sätta beloppsgränser. Mikro- och småföretag som tillverkar programvarukomponenter kan avtala bort tillverkarens regressrätt (artikel 12.2).
- Tidsgränser (artikel 16 och 17): talan ska väckas inom tre år från att den skadelidande fick eller borde ha fått kännedom om skadan, bristen och den ansvariga. Rätten upphör tio år efter att produkten släpptes ut, eller 25 år vid latent personskada.
- Sverige: prop. 2026/27:12 föreslår en ny produktansvarslag från 1 januari 2027. Den utvidgar ansvaret till fristående programvara och förlust eller förvanskning av data, utvidgar kretsen av ansvariga när tillverkaren finns utanför EES och inför regler om bevislättnad. Produktansvarslagen (1992:18) ska fortsätta att gälla för produkter som släppts ut före ikraftträdandet.
Steg för steg
- Kartlägg er roll – Avgör för varje produkt om ni är tillverkare, importör, distributör eller den som väsentligt ändrar en produkt. Importerar ni från en tillverkare utanför EU kan ni få samma ansvar som tillverkaren.
- Inventera programvara och uppkopplade funktioner – Lista inbyggd och fristående programvara, AI-funktioner, appar och molntjänster som produkten behöver. Avgör vem som har kontroll över uppdateringarna.
- Inför en uppdateringspolicy – Bestäm hur länge ni levererar säkerhetsuppdateringar och dokumentera dem. Ni kan inte hävda att en brist uppstod efter försäljningen om den beror på programvara eller uteblivna säkerhetsuppdateringar som ni har kontroll över.
- Ordna dokumentationen – Samla teknisk dokumentation, riskbedömningar och testresultat så att de kan lämnas ut i en tvist utan att företagshemligheter röjs i onödan.
- Se över avtal och försäkring – Reglera regress och ansvarsfördelning med leverantörer. Kontrollera att produktansvarsförsäkringen täcker programvara och dataförlust för privatpersoner.
- Följ riksdagens beslut – Prop. 2026/27:12 föreslår att den nya produktansvarslagen gäller från 1 januari 2027. Riksdagen planerar att besluta 25 november 2026.
Exempel
Tillverkare av uppkopplade apparater
Både värmepumpen och appen är produkter. Om en felaktig uppdatering får pumpen att överhettas och orsaka brand i ett hem ansvarar företaget utan vållande för skadan på huset och eventuella personskador. Företaget kan inte hävda att bristen uppstod efter försäljningen, eftersom det har kontroll över uppdateringarna.
Importör av verktyg från Asien
Eftersom tillverkaren finns utanför EU kan grossisten som importör hållas ansvarig för skador som verktygen orsakar. Grossisten bör se till att avtalet ger regressrätt mot tillverkaren och att försäkringen täcker importörsansvaret.
Programvaruföretag som säljer till företag
Om ett fel förstör kundens bokföringsdata ger direktivet ingen rätt till ersättning, eftersom data som används i yrket och rena förmögenhetsskador undantas. Ansvaret följer avtalet och allmän skadeståndsrätt. Företaget påverkas ändå om programvaran byggs in i produkter som säljs till konsumenter, eftersom tillverkaren då kan rikta regresskrav mot det.
Vanliga misstag
- Att tro att friskrivningar i avtalet skyddar mot konsumenter. Ansvaret mot den skadelidande gäller ändå fullt ut. Lösning: Friskrivningar fungerar bara mellan företag, till exempel om regress. Mot den skadelidande kan ansvaret inte avtalas bort.
- Att se programvara som en tjänst utanför produktansvaret. Försäkring och avtal täcker inte programvarufel. Lösning: Enligt direktivet är programvara en produkt. Se över försäkring, avtal och uppdateringsrutiner.
- Att tro att reglerna gäller redan sålda produkter. Felbedömd risk i lager och produktportfölj. Lösning: Direktivet gäller produkter som släpps ut eller tas i bruk efter 9 december 2026. Enligt den svenska propositionen gäller produktansvarslagen (1992:18) för produkter som släpps ut före 1 januari 2027. En väsentlig ändring gör att produkten räknas som ny.
- Att utgå från att B2B-försäljning är helt undantagen. En anställd hos kunden som skadas kan kräva ersättning direkt av tillverkaren. Lösning: Egendom i yrket undantas, men personskador ersätts oavsett var produkten används.
Vanliga frågor om Produktansvarsdirektivet (EU) 2024/2853
Vad är (EU) 2024/2853?
Det är EU:s nya produktansvarsdirektiv, direktiv (EU) 2024/2853 om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister. Det ersätter direktivet från 1985 och gör bland annat programvara och AI-system till produkter.
När börjar det nya produktansvaret gälla?
Direktivet ska vara infört senast 9 december 2026 och gäller produkter som släpps ut på marknaden eller tas i bruk efter det datumet. I Sverige föreslår regeringen att den nya produktansvarslagen träder i kraft 1 januari 2027 (prop. 2026/27:12). Riksdagen planerar att besluta 25 november 2026.
Gäller direktivet direkt för svenska företag?
Nej. Ett direktiv riktar sig till medlemsstaterna och måste genomföras i nationell lag. I Sverige görs det genom en ny produktansvarslag. Till dess gäller produktansvarslagen (1992:18).
Omfattas programvara och AI?
Ja. Programvara räknas som produkt, oavsett om den är inbyggd, fristående eller levereras som molntjänst, och leverantörer av AI-system räknas som tillverkare. Fri och öppen källkod som utvecklas utanför kommersiell verksamhet undantas.
Vem kan kräva ersättning?
Fysiska personer som skadas av en produkt med säkerhetsbrister. Företag kan inte kräva ersättning enligt direktivet för skada på egendom eller data som enbart används i verksamheten.
Kan vi begränsa ansvaret i avtal?
Inte mot den skadelidande. Artikel 15 förbjuder att ansvaret begränsas eller utesluts genom avtal eller nationell rätt. Mellan företag kan ni avtala om regress.
Hur länge gäller ansvaret?
Talan ska väckas inom tre år från att den skadelidande fick eller borde ha fått kännedom om skadan, bristen och den ansvariga. Rätten upphör tio år efter att produkten släpptes ut, eller 25 år vid latent personskada.
Relaterade lagar och regelverk
- AI Liability Directive (AI-ansvarsdirektivet) – Täcker delvis hålet efter tillbakadragna AILD
- AI Act – EU:s AI-förordning (AI Act) reglerar AI efter risknivå och gäller både den som utvecklar AI och företag som använder AI-system i verksamheten.
- Cyber Resilience Act (CRA) – Cyber Resilience Act (CRA) är en EU-förordning som ställer cybersäkerhetskrav på produkter med digitala element, både hårdvara och mjukvara som kopplas till en enhet eller ett nätverk.
- GDPR (dataskyddsförordningen) – förordning (EU) 2016/679 – GDPR skyddar personuppgifter och ger enskilda kontroll över uppgifter om sig själva.
- Konsumentköplagen (SFS 2022:260) – Konsumentköplagen (2022:260) trädde i kraft 1 maj 2022 och ersatte 1990 års konsumentköplag.
Ändringshistorik
- 2026-10-15 – Regeringen lämnade prop. 2026/27:12 En ny produktansvarslag till riksdagen. Föreslaget ikraftträdande är 1 januari 2027, inte 9 december 2026. Sidan rättad: hänvisningen till skäl 130 ändrad till skäl 56, och undantaget i artikel 11.2 beskrivs nu korrekt.
- 2026-10-11 – Sidan utbyggd och verifierad mot direktiv (EU) 2024/2853 i EUT, SOU 2025:103, regeringens ärendeförteckning vecka 33 2026 och riksdagens dokumentdatabas.
- 2026-08-13 – Regeringen beslutade lagrådsremissen En ny produktansvarslag.
- 2025-10-10 – Produktansvarsutredningen lämnade SOU 2025:103 En ny produktansvarslag.
- 2024-12-08 – Direktiv (EU) 2024/2853 i kraft, 20 dagar efter publiceringen i EUT 18 november 2024.
Källor och nästa steg
Lagrum: Direktiv (EU) 2024/2853. I Sverige i dag: produktansvarslagen (1992:18). Prop. 2026/27:12 föreslår en ny produktansvarslag från 1 januari 2027
- Direktiv (EU) 2024/2853 om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister, EUT 18 november 2024
- Prop. 2026/27:12 En ny produktansvarslag, 15 oktober 2026
- Civilutskottets betänkande 2026/27:CU4 En ny produktansvarslag (planerat beslut 25 november 2026)
- SOU 2025:103 En ny produktansvarslag
- Regeringsärenden vecka 33 2026: lagrådsremiss En ny produktansvarslag
- Kommissionens tillbakadragande av AI-ansvarsdirektivet, EUT C/2025/5423
- Officiell text
Sidan är en sammanfattning och ersätter inte juridisk rådgivning. Kontrollera alltid aktuell lydelse i källan.
Osäker på om Produktansvarsdirektivet (EU) 2024/2853 gäller ert företag? Gör compliance-guiden och få en lista över tillämpliga lagar, eller jämför maxböter mellan regelverken i risköversikten.
Andra källor: IT-säkerhet (itsäkerhet.com) · Konsulttjänster för compliance och datasäkerhet (expandtalk.se)