DORA (Digital Operational Resilience Act)
DORA (Digital Operational Resilience Act) är en EU-förordning, inte ett direktiv. Den gäller direkt i Sverige sedan 17 januari 2025 för finansiella företag – bland annat banker, betalningsinstitut, värdepappersbolag, fondbolag, AIF-förvaltare, försäkringsbolag och försäkringsförmedlare, tjänstepensionsinstitut och kryptotillgångsleverantörer. IT-leverantörer berörs främst genom avtalskrav, och de som pekas ut som kritiska får direkt EU-tillsyn. Finansinspektionen (FI) har tillsyn. Företagen ska ha ett ramverk för IT-risker som ledningsorganet ansvarar för. Ramverket ska ses över minst en gång per år och granskas av internrevisionen. Allvarliga IT-incidenter ska anmälas till FI, som regel inom 4 timmar efter att incidenten klassats som allvarlig. Företagen ska också testa sin motståndskraft och föra ett register över avtal med IT-leverantörer. Sanktionerna följer av lag (2024:1278) och av de lagar som reglerar respektive verksamhet. Procenttaket är 10 procent av omsättningen, men ett fast belopp eller en multipel av vinsten gäller om det är högre.
Om DORA (Digital Operational Resilience Act)
DORA, förordning (EU) 2022/2554, trädde i kraft 16 januari 2023 och tillämpas sedan 17 januari 2025. Den ställer gemensamma krav på hur finansiella företag hanterar risker kopplade till informations- och kommunikationsteknik (IKT-risker). Kraven gäller styrning och riskhantering, incidentrapportering, testning av digital motståndskraft, hantering av IT-leverantörer och informationsutbyte om cyberhot. Förordningen omfattar bland annat kreditinstitut, betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar, värdepappersbolag, fondbolag, AIF-förvaltare, försäkringsbolag, tjänstepensionsinstitut och kryptotillgångsleverantörer. Vissa mindre företag, till exempel små värdepappersbolag som inte är sammanlänkade, får tillämpa ett förenklat ramverk för IKT-risker (artikel 16). Mikroföretag har lättnader i flera krav. Förordningen kompletteras av direktiv (EU) 2022/2556, som ändrar bland annat kapitaltäcknings-, försäkrings- och fonddirektiven. Därför talas det ibland om ett DORA-direktiv. Kritiska IT-leverantörer till finanssektorn hamnar under direkt EU-tillsyn. För finansiella företag har DORA företräde framför cybersäkerhetslagen (NIS2) i fråga om riskhantering och incidentrapportering.
Se om lagen gäller ert företag
Compliance-guiden visar vilka lagar och standarder som gäller ert företag. Under Laguppdateringar står vad som ändrats.
Skapa konto · Se vilka lagar som gäller ert företag · Laguppdateringar
Viktig information
- Kategori: financial
- Tillämpningsområde: EU
- Typ: EU-förordning
- Träder i kraft: 2023-01-16
- Status: I kraft
- Senast verifierad: 2026-10-15
- Myndighet: Finansinspektionen
- Påföljder: Finansinspektionen kan förelägga företaget att vidta åtgärder, ge anmärkning eller varning, ta ut sanktionsavgift och i allvarliga fall återkalla tillståndet. Vilka regler som gäller beror på företagstypen. För kryptotillgångsleverantörer, emittenter av tillgångsanknutna token, pensionsstiftelser, administratörer av kritiska referensvärden, leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster, transaktionsregister och Svenska skeppshypotekskassan gäller lag (2024:1278). Där får sanktionsavgiften uppgå till det högsta av 10 procent av omsättningen, ett belopp motsvarande 1 miljon euro eller tre gånger vinsten (4 kap. 14 §). För övriga finansiella företag finns reglerna i de lagar som styr verksamheten (4 kap. 2 §). För kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag är taket det högsta av 10 procent av omsättningen, två gånger vinsten eller motsvarande 5 miljoner euro. För försäkringsföretag och betalningsinstitut är taket 10 procent av omsättningen och högst 50 miljoner kronor. Lägsta avgift är 5 000 kronor. Styrelseledamöter och vd kan få sanktionsavgift eller förbud att inneha en sådan post i 3–10 år (4 kap. 9 § lag 2024:1278).
Detaljer
- Ikraftträdande: 16 januari 2023. Tillämpning: 17 januari 2025.
- Tillsyn: Finansinspektionen (FI). Riksbanken samordnar de hotbildsstyrda penetrationstesterna (TLPT).
- Allvarlig IT-incident: inledande anmälan inom 4 timmar efter att incidenten klassats som allvarlig och senast 24 timmar efter att företaget fått kännedom om den. Klassas incidenten som allvarlig först senare gäller 4 timmar från klassningen. Mellanrapport inom 72 timmar efter den inledande anmälan och slutrapport senast en månad efter den senaste mellanrapporten (delegerad förordning (EU) 2025/301, artikel 5).
- Internrevision: ramverket för IKT-risker ska ses över minst en gång per år och granskas regelbundet av internrevisorer med kunskap om IKT-risker och tillräckligt oberoende (artikel 6.5–6.6). Mikroföretag är undantagna från internrevisionskravet.
- Informationsregister över avtal med IT-leverantörer ska föras enligt artikel 28.3 och rapporteras till FI enligt FI:s föreskrifter (FFFS 2024:20). År 2026 var sista dag 28 februari, med förhållandena per 31 december 2025.
- Rapportering till FI sker i Fidac.
- Svensk kompletterande lag: lag (2024:1278). Den anger FI som behörig myndighet, låter FI besluta vilka företag som ska göra hotbildsstyrda penetrationstester (TLPT) och reglerar sanktioner för vissa företagstyper. För banker, värdepappersbolag, fondbolag, försäkringsföretag och betalningsinstitut finns sanktionsreglerna i respektive verksamhetslag (4 kap. 2 §).
- DORA-direktivet: direktiv (EU) 2022/2556 ändrar sektorsdirektiven så att de hänvisar till DORA. Medlemsstaterna skulle tillämpa reglerna från 17 januari 2025.
Steg för steg
- Fastställ om och hur ni omfattas – Kontrollera om företaget är en finansiell entitet enligt artikel 2 och om det förenklade ramverket för mindre företag gäller.
- Ge ledningsorganet ansvaret – Ledningsorganet ska fastställa, godkänna och ansvara för ramverket för IKT-risker (artikel 5.2). Ramverket ska ses över minst en gång per år (artikel 6.5) och granskas regelbundet av internrevisionen (artikel 6.6). Ansvaret för att hantera och övervaka IKT-risk läggs på en oberoende kontrollfunktion (artikel 6.4).
- Kartlägg IT-leverantörer – Bygg informationsregistret över avtal med IT-leverantörer, markera vilka som stöder kritiska eller viktiga funktioner och rapportera registret till FI – 2026 senast 28 februari.
- Sätt upp incidentprocessen – Inför kriterier för att klassa incidenter och en rutin som klarar fyratimmarsgränsen för första anmälan till FI.
- Testa motståndskraften – Gör sårbarhetsanalyser och scenariotester enligt ett testprogram. Företag som FI pekar ut ska göra hotbildsstyrda penetrationstester minst vart tredje år (artikel 26.1). Riksbanken samordnar testerna.
Checklista för DORA (Digital Operational Resilience Act)
Styrning
- Fastställ ett ramverk för IKT-risker som ingår i företagets övergripande riskhantering
- Låt ledningsorganet godkänna och följa upp ramverket och se till att det får utbildning
- Se över ramverket minst en gång per år och låt internrevisionen granska det regelbundet
Incidenter
- Inför kriterier för att klassa IT-incidenter som allvarliga
- Säkerställ att första anmälan kan lämnas till FI inom 4 timmar efter klassning
IT-leverantörer
- Kartlägg alla avtal med IT-leverantörer i informationsregistret
- Lämna registret till FI senast 28 februari varje år
- Se till att avtal med leverantörer som stöder kritiska funktioner innehåller de klausuler som DORA kräver, bland annat om exitstrategi och revisionsrätt
Testning
- Gör sårbarhetsanalyser och testa motståndskraften minst en gång per år
- Planera hotbildsstyrda penetrationstester (TLPT) om FI pekar ut företaget
Vanliga frågor om DORA (Digital Operational Resilience Act)
När började DORA gälla?
Förordningen tillämpas sedan 17 januari 2025. Samma dag trädde den svenska kompletterande lagen (2024:1278) i kraft.
Vem omfattas av DORA?
De finansiella entiteter som räknas upp i artikel 2, bland annat kreditinstitut, betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar, värdepappersbolag, handelsplatser, fondbolag, AIF-förvaltare, försäkringsföretag, försäkringsförmedlare, tjänstepensionsinstitut, kreditvärderingsinstitut och kryptotillgångsleverantörer. IT-leverantörer omfattas främst genom avtalskrav, och de som pekas ut som kritiska får direkt EU-tillsyn.
Är DORA ett direktiv eller en förordning?
DORA är en förordning, (EU) 2022/2554, och gäller direkt i Sverige. Samtidigt antogs direktiv (EU) 2022/2556, som anpassar bland annat bank-, försäkrings- och fonddirektiven till DORA. I Sverige kompletteras förordningen av lag (2024:1278).
Vad kräver DORA av internrevisionen?
Ramverket för IKT-risker ska regelbundet granskas av internrevisorer som har tillräcklig kunskap om IKT-risker och är tillräckligt oberoende. Hur ofta och hur djupt beror på företagets IKT-risk (artikel 6.6). Ledningsorganet ska godkänna och regelbundet se över planerna för IKT-revision (artikel 5.2). Mikroföretag är undantagna från kravet på internrevision av ramverket.
Hur snabbt ska en IT-incident rapporteras?
En allvarlig IT-incident ska anmälas till FI inom 4 timmar efter att den klassats som allvarlig och senast 24 timmar efter att företaget fått kännedom om den. Klassas den som allvarlig först senare gäller 4 timmar från klassningen. Mellanrapport ska lämnas inom 72 timmar efter den inledande anmälan och slutrapport senast en månad efter den senaste mellanrapporten.
Gäller både DORA och NIS2 för finansiella företag?
Nej, inte för samma krav. DORA har företräde framför cybersäkerhetslagen i fråga om riskhantering och incidentrapportering. FI vidarebefordrar incidentrapporter till Försvarets radioanstalt (FRA), som är CSIRT-enhet sedan 1 juli 2026.
Vilka sanktioner kan FI besluta om?
Föreläggande, anmärkning, varning, återkallelse av tillstånd och sanktionsavgift. Taket beror på företagstypen. För bland annat kryptotillgångsleverantörer är taket det högsta av 10 procent av omsättningen, motsvarande 1 miljon euro eller tre gånger vinsten (4 kap. 14 § lag 2024:1278). För banker, värdepappersbolag och fondbolag gäller verksamhetslagarna, med tak på det högsta av 10 procent av omsättningen, två gånger vinsten eller motsvarande 5 miljoner euro.
Relaterade lagar och regelverk
- NIS2-direktivet – DORA är lex specialis för finanssektorn gentemot NIS2
- Cybersäkerhetslagen (SFS 2025:1506) – Svensk lag som genomför NIS2-direktivet med krav på cybersäkerhet för samhällsviktiga verksamheter.
- PSD2 – betaltjänstdirektivet – PSD2 är EU:s andra betaltjänstdirektiv.
- MiFID II – MiFID II är EU:s direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument.
- GDPR (dataskyddsförordningen) – förordning (EU) 2016/679 – GDPR skyddar personuppgifter och ger enskilda kontroll över uppgifter om sig själva.
- Marknadsmissbruksförordningen (MAR) – EU 596/2014 – Marknadsmissbruksförordningen (MAR) förbjuder insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation och marknadsmanipulation.
Källor och nästa steg
Lagrum: Förordning (EU) 2022/2554 (DORA) och lag (2024:1278) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn, i kraft 17 januari 2025
- Förordning (EU) 2022/2554 (DORA), artiklarna 2, 5, 6, 26, 28 och 64
- Direktiv (EU) 2022/2556 om digital operativ motståndskraft för finanssektorn (ändringsdirektiv)
- Delegerad förordning (EU) 2025/301, artikel 5 (tidsfrister för incidentrapportering)
- Lag (2024:1278) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn
- Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, 15 kap. 8 §
- Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden, 25 kap. 9 §
- Prop. 2024/25:44
- FI: Viktiga upplysningar inför rapporteringen av informationsregister (2026)
- FI: Det här gäller för nya cybersäkerhetslagen (2026)
- FI: Rapportera enligt Dora
- FI: IKT-risker och Dora
- Officiell text
Sidan är en sammanfattning och ersätter inte juridisk rådgivning. Kontrollera alltid aktuell lydelse i källan.
Osäker på om DORA (Digital Operational Resilience Act) gäller ert företag? Gör compliance-guiden och få en lista över tillämpliga lagar, eller jämför maxböter mellan regelverken i risköversikten.
Andra källor: IT-säkerhet (itsäkerhet.com) · Konsulttjänster för compliance och datasäkerhet (expandtalk.se)