Diskrimineringslagen
Diskrimineringslagen förbjuder sex former av diskriminering: direkt och indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera (1 kap. 4 §). Förbuden gäller i arbetslivet och på flera andra samhällsområden, bland annat för den som säljer varor, tjänster eller bostäder till allmänheten (2 kap. 12 §). Alla arbetsgivare, oavsett storlek, ska arbeta med aktiva åtgärder i fyra steg och göra en lönekartläggning varje år (3 kap. 2 och 8 §§). Med 10–24 anställda ska lönekartläggningen dokumenteras skriftligt, och med 25 eller fler ska hela arbetet med aktiva åtgärder dokumenteras (3 kap. 13–14 §§). Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn. Den som diskriminerar kan få betala diskrimineringsersättning (5 kap. 1 §). EU:s lönetransparensdirektiv är ännu inte genomfört i Sverige.
Om Diskrimineringslagen
Diskrimineringslagen (2008:567) förbjuder diskriminering på sju grunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Förbuden gäller i arbetslivet, i utbildning och på flera andra samhällsområden, till exempel när företag säljer varor och tjänster till allmänheten. Arbetsgivare ska dessutom arbeta förebyggande med aktiva åtgärder och göra en lönekartläggning varje år. Lagen trädde i kraft 1 januari 2009 och är tvingande – avtal som inskränker rättigheterna saknar verkan (1 kap. 3 §).
Se om lagen gäller ert företag
Compliance-guiden visar vilka lagar och standarder som gäller ert företag. Under Laguppdateringar står vad som ändrats.
Skapa konto · Se vilka lagar som gäller ert företag · Laguppdateringar
Viktig information
- Kategori: labor
- Tillämpningsområde: Sverige
- Typ: Svensk lag
- Status: I kraft
- Senast verifierad: 2026-10-15
- Myndighet: Diskrimineringsombudsmannen (DO)
- Påföljder: Diskrimineringsersättning för kränkningen och, i vissa fall i arbetslivet, ersättning för ekonomisk förlust (5 kap. 1 §). Avtalsvillkor och uppsägningar som är diskriminerande kan jämkas eller förklaras ogiltiga (5 kap. 3 §). Nämnden mot diskriminering kan på DO:s begäran förelägga en arbetsgivare vid vite att fullgöra skyldigheterna om aktiva åtgärder (4 kap. 5 §). DO kan också förelägga vid vite den som inte lämnar uppgifter till tillsynen (4 kap. 4 §).
Så här följer du lagen
- Arbeta med aktiva åtgärder i fyra steg och följ upp dem årligen
- Gör en lönekartläggning varje år och analysera skillnader mellan kvinnor och män
- Dokumentera lönekartläggningen skriftligt om ni har 10 eller fler anställda
- Dokumentera hela arbetet med aktiva åtgärder om ni har 25 eller fler anställda
- Ha riktlinjer och rutiner mot trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier
- Utred och åtgärda anmälda trakasserier
- Samverka med arbetstagarna och de fackliga organisationerna i arbetet
Detaljer
- Sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (1 kap. 1 och 5 §§).
- Sex former av diskriminering: direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera (1 kap. 4 §).
- Arbetsgivaren får inte diskriminera arbetstagare, arbetssökande, praktikanter eller inhyrd personal (2 kap. 1 §).
- En arbetsgivare som får veta att en arbetstagare anser sig trakasserad i samband med arbetet ska utreda och vid behov vidta åtgärder (2 kap. 3 §).
- Arbetsgivaren får inte utsätta en arbetstagare för repressalier för att hen anmält, påtalat eller medverkat i en utredning om diskriminering (2 kap. 18 §).
- Aktiva åtgärder i fyra steg: undersöka risker, analysera orsaker, vidta åtgärder samt följa upp och utvärdera (3 kap. 2 §).
- Arbetet omfattar arbetsförhållanden, löner och andra anställningsvillkor, rekrytering och befordran, utbildning och kompetensutveckling samt möjligheter att förena arbete och föräldraskap (3 kap. 5 §).
- Arbetsgivaren ska ha riktlinjer och rutiner mot trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier (3 kap. 6 §).
- Lönejusteringar som behövs ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år (3 kap. 13 § 5).
- Bevisbördan delas: visar den som anser sig diskriminerad omständigheter som ger anledning att anta diskriminering, måste motparten visa att det inte skett (6 kap. 3 §).
- EU:s lönetransparensdirektiv (EU) 2023/970 skulle ha genomförts senast 7 juni 2026. Regeringen meddelade 26 mars 2026 att den för närvarande inte lämnar någon proposition och att den vill omförhandla direktivet. Tills vidare gäller diskrimineringslagens nuvarande regler.
Steg för steg
- Undersök och analysera – Gå igenom rekrytering, löner, arbetsförhållanden, kompetensutveckling och föräldraskap. Leta efter risker för diskriminering och deras orsaker (3 kap. 2 och 5 §§).
- Gör lönekartläggningen – Jämför löner för lika och likvärdigt arbete. Analysera om skillnader har direkt eller indirekt samband med kön och planera lönejusteringar (3 kap. 8–10 §§).
- Vidta åtgärder och dokumentera – Genomför de åtgärder som skäligen kan krävas och skriv ned arbetet. Med 10–24 anställda krävs en skriftlig lönekartläggning. Med 25 eller fler ska allt arbete med aktiva åtgärder dokumenteras (3 kap. 13–14 §§).
- Ha en rutin för trakasserier – Ta fram riktlinjer och rutiner, gör dem kända och följ upp dem. När någon anmäler trakasserier ska arbetsgivaren utreda och vid behov agera (2 kap. 3 § och 3 kap. 6 §).
- Följ upp nästa år – Utvärdera om åtgärderna fungerade och börja om. Arbetet ska vara fortlöpande (3 kap. 3 §).
Vanliga frågor om Diskrimineringslagen
Vad säger diskrimineringslagen i korthet?
Lagen förbjuder diskriminering som har samband med sju grunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Den gäller i arbetslivet, i utbildning och på flera andra områden. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska också arbeta förebyggande med aktiva åtgärder (3 kap.).
Vilka är de sju diskrimineringsgrunderna?
Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (1 kap. 1 §).
Vilka former av diskriminering förbjuder lagen?
Sex former: direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera (1 kap. 4 §).
Måste alla arbetsgivare göra lönekartläggning?
Ja. Alla arbetsgivare ska göra en lönekartläggning varje år, oavsett storlek (3 kap. 8 §). Kravet på skriftlig dokumentation gäller den som hade 10 eller fler anställda vid kalenderårets början (3 kap. 13–14 §§).
Vad är aktiva åtgärder?
Ett förebyggande arbete i fyra steg: undersöka, analysera, åtgärda och följa upp (3 kap. 2 §). Det ska täcka fem områden, bland annat löner, rekrytering och möjligheten att förena arbete med föräldraskap (3 kap. 5 §).
Behöver vi en likabehandlingsplan eller jämställdhetsplan?
Nej. Kraven på jämställdhetsplan och likabehandlingsplan ersattes 1 januari 2017 av krav på aktiva åtgärder och dokumentation av dem (lag 2016:828).
Gäller diskrimineringslagen när företag säljer till kunder?
Ja. Den som utanför privat- och familjelivet tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder till allmänheten får inte diskriminera (2 kap. 12 §). Även bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning kan vara diskriminering.
Hur stor är diskrimineringsersättningen?
Lagen anger inget belopp. Domstolen bestämmer ersättningen, som ska kompensera för kränkningen och särskilt beakta syftet att motverka överträdelser (5 kap. 1 §).
Gäller lönetransparensdirektivet i Sverige?
Inte ännu. Direktivet skulle ha genomförts senast 7 juni 2026. Regeringen meddelade 26 mars 2026 att den för närvarande inte lämnar någon proposition och vill att direktivet omförhandlas. DO har fått i uppdrag att fortsätta förbereda genomförandet.
Relaterade lagar och regelverk
- Lagen om anställningsskydd – Lagen om anställningsskydd (LAS) gör tillsvidareanställning till huvudregel och kräver sakliga skäl för att arbetsgivaren ska få säga upp (4 och 7 §§).
- Arbetsmiljölagen – Arbetsmiljölagen ska förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet (1 kap.
- Visselblåsarlagen – Visselblåsarlagen skyddar den som i ett arbetsrelaterat sammanhang rapporterar om missförhållanden mot repressalier och ansvar för brott mot tystnadsplikt (2 och 3 kap.).
- Semesterlagen – Alla arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar per år (4 §), men hur många av dem som är betalda beror på vad som tjänats in under intjänandeåret (7 §).
- Arbetstidslagen – Arbetstidslagen styr hur mycket och när anställda får arbeta.
- Lagen om offentlig anställning – Lagen om offentlig anställning (LOA) innehåller särskilda regler för anställda i staten.
Källor och nästa steg
Lagrum: SFS 2008:567
- Diskrimineringslag (2008:567), konsoliderad t.o.m. SFS 2025:736
- Diskrimineringslag (2008:567) på lagen.nu
- DO: Aktiva åtgärder för arbetsgivare
- DO: Hur förändrades kraven på aktiva åtgärder 2017?
- DO: Vad är lönetransparensdirektivet?
- Regeringen: Regeringen vill omförhandla lönetransparensdirektivet (26 mars 2026)
Sidan är en sammanfattning och ersätter inte juridisk rådgivning. Kontrollera alltid aktuell lydelse i källan.
Osäker på om Diskrimineringslagen gäller ert företag? Gör compliance-guiden och få en lista över tillämpliga lagar, eller jämför maxböter mellan regelverken i risköversikten.
Andra källor: IT-säkerhet (itsäkerhet.com) · Konsulttjänster för compliance och datasäkerhet (expandtalk.se)