CSDDD – EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet i hållbarhetsfrågor

CSDDD (även kallat CS3D) är EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet, på engelska due diligence. Det kräver att de allra största företagen kartlägger och åtgärdar risker för mänskliga rättigheter och miljö i sin verksamhetskedja. Efter Omnibus I gäller direktivet bara företag med fler än 5 000 anställda och mer än 1,5 miljarder euro i global nettoomsättning. Sverige ska ha infört reglerna senast 26 juli 2028, och företagen ska följa dem från 26 juli 2029. Den svenska utredningen (SOU 2026:56, september 2026) föreslår en ny lag om företagsansvar med Kommerskollegium som tillsynsmyndighet. Utredningen räknar med att 70–90 företag i Sverige omfattas. Ett företag med 50–200 anställda omfattas inte. Stora kunder kan däremot fråga om arbetsvillkor och miljö hos er och era leverantörer. Av företag med färre än 5 000 anställda får kunderna bara begära uppgifter som inte rimligen går att få fram på annat sätt.

Om CSDDD – EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet i hållbarhetsfrågor

CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive, direktiv (EU) 2024/1760) kräver att stora företag identifierar, förebygger och åtgärdar negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö i den egna verksamheten, i dotterbolagen och hos affärspartner. Omnibus I (direktiv (EU) 2026/470, i kraft 18 mars 2026) ändrade direktivet kraftigt. Det gäller nu EU-företag som i genomsnitt har haft fler än 5 000 anställda och en global nettoomsättning på mer än 1,5 miljarder euro, samt företag utanför EU med mer än 1,5 miljarder euro i nettoomsättning inom EU. Särskilda regler gäller koncerner med franchise- eller licensavtal i EU, med royaltyer över 75 miljoner euro och nettoomsättning över 275 miljoner euro. Omnibus I tog bort det EU-gemensamma skadeståndsansvaret (artikel 29.1), satte taket för ekonomiska sanktioner till 3 procent av den globala nettoomsättningen och strök kravet på att anta en klimatomställningsplan (artikel 22). Medlemsstaterna ska ha infört reglerna senast 26 juli 2028, och företagen ska följa dem från 26 juli 2029. Den årliga redogörelsen (artikel 16) gäller räkenskapsår som börjar 1 januari 2030 eller senare. I Sverige överlämnade utredningen sitt betänkande 17 september 2026 (SOU 2026:56). Den föreslår en ny lag om företagsansvar som genomför direktivet på miniminivå, med Kommerskollegium som tillsynsmyndighet och ikraftträdande 26 juli 2029. Förslaget är inte lag, och någon proposition har ännu inte lämnats.

Se om lagen gäller ert företag

Compliance-guiden visar vilka lagar och standarder som gäller ert företag. Under Laguppdateringar står vad som ändrats.

Skapa konto · Se vilka lagar som gäller ert företag · Laguppdateringar

Viktig information

  • Kategori: sustainability
  • Tillämpningsområde: EU
  • Typ: EU-direktiv
  • Träder i kraft: 2024-07-25
  • Status: I kraft
  • Senast verifierad: 2026-10-15
  • Myndighet: Nationell tillsynsmyndighet som varje medlemsstat utser. I Sverige föreslår SOU 2026:56 Kommerskollegium (ännu inte beslutat).
  • Påföljder: Sverige har ännu inte infört direktivet. Det ska ske senast 26 juli 2028, och företagen ska följa reglerna från 26 juli 2029. Efter Omnibus I ska taket för ekonomiska sanktioner vara 3 procent av företagets globala nettoomsättning, för koncerner beräknat på koncernnivå (tidigare minst 5 procent). SOU 2026:56 föreslår en sanktionsavgift på lägst 5 000 kronor och högst 3 procent av nettoomsättningen, och förelägganden som kan förenas med vite. Något EU-gemensamt skadeståndsansvar finns inte längre. Utredningen bedömer att svensk skadeståndsrätt redan uppfyller direktivet.

Detaljer

  • Omfattas: EU-företag med i genomsnitt fler än 5 000 anställda och mer än 1,5 miljarder euro i global nettoomsättning. Båda villkoren måste vara uppfyllda.
  • Omfattas också: företag utanför EU med mer än 1,5 miljarder euro i nettoomsättning inom EU, och koncerner med franchise- eller licensavtal i EU (royaltyer över 75 miljoner euro och nettoomsättning över 275 miljoner euro).
  • Tidslinje: införlivande senast 26 juli 2028, krav från 26 juli 2029, årlig redogörelse för räkenskapsår som börjar 1 januari 2030 eller senare.
  • Sverige: SOU 2026:56 (17 september 2026) föreslår en lag om företagsansvar, Kommerskollegium som tillsynsmyndighet och ikraftträdande 26 juli 2029. Utredningen räknar med 70–90 berörda företag.
  • Sista utväg: kravet att avsluta en affärsförbindelse ersattes av ett krav att avstå från nya förbindelser och tillfälligt avbryta den berörda verksamheten, om avtalet medger det. Företaget behöver inte avbryta om följderna av avbrottet blir uppenbart allvarligare än effekten.
  • Från affärspartner med färre än 5 000 anställda får företaget bara begära uppgifter som är nödvändiga och som inte rimligen går att få fram på annat sätt.
  • Kommissionen ska senast 26 juli 2031 se över bland annat trösklarna och om företag med över 1 000 anställda och 450 miljoner euro i omsättning ska omfattas.

Steg för steg

  1. Kontrollera om koncernen omfattas – Räkna genomsnittligt antal anställda och global nettoomsättning på koncernnivå för det senaste räkenskapsåret. Under 5 000 anställda eller 1,5 miljarder euro omfattas ni inte direkt.
  2. Kartlägg riskerna – Gör en översiktlig kartläggning utifrån rimligen tillgänglig information. Bedöm sedan ingående de områden i verksamheten och hos affärspartner där negativa effekter är mest sannolika och allvarligast.
  3. Prioritera och åtgärda – Börja med de allvarligaste och mest sannolika effekterna. Ta fram åtgärdsplaner och utvärdera regelbundet att de fungerar, minst vart femte år.
  4. Inför ett klagomålsförfarande – Se till att personer och organisationer som påverkas kan lämna klagomål och att klagomålen hanteras.
  5. Följ den svenska lagstiftningen – SOU 2026:56 är ett förslag. De slutliga kraven, tillsynsmyndigheten och sanktionerna bestäms när riksdagen beslutar, senast 26 juli 2028.

Checklista för CSDDD – EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet i hållbarhetsfrågor

Due diligence-process

  • Integrera due diligence i företagets policyer och riskhantering
  • Avgränsa och identifiera faktiska och potentiella negativa konsekvenser utifrån tillgänglig information
  • Förebygg, mildra och stoppa negativa konsekvenser
  • Upprätta och underhåll ett klagomålsförfarande
  • Följ upp att åtgärderna fungerar
  • Redovisa due diligence-arbetet offentligt

Värdekedjan

  • Prioritera de allvarligaste och mest sannolika riskerna
  • Bedöm riskerna för mänskliga rättigheter
  • Identifiera miljörisker och miljöpåverkan
  • Begär information från mindre leverantörer bara när det behövs och i proportionerlig omfattning

Styrning och ansvar

  • Ge styrelse och ledning tydligt ansvar för due diligence-processen
  • Avsätt tillräckliga resurser
  • Dokumentera processer och beslut

Vanliga misstag

  • Att utgå från de gamla trösklarna på 1 000 anställda och 450 miljoner euro. Ni lägger resurser på ett regelverk som inte gäller er. Lösning: Använd trösklarna efter Omnibus I: 5 000 anställda och 1,5 miljarder euro.
  • Att tro att leverantörer till stora koncerner inte berörs alls. Ni kan sakna svar när en stor kund begär uppgifter om leverantörskedjan. Lösning: Ha grundläggande uppgifter om era viktigaste leverantörer och er uppförandekod tillgängliga.
  • Att tro att utredningens förslag redan är svensk lag. Ni planerar efter detaljer som kan ändras i propositionen. Lösning: Behandla SOU 2026:56 som ett förslag och följ propositionen.

Vanliga frågor om CSDDD – EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet i hållbarhetsfrågor

Vad är status för CSDDD efter Omnibus I?

Direktivet gäller men har ändrats. Omnibus I (direktiv (EU) 2026/470) trädde i kraft 18 mars 2026. Den höjde trösklarna till 5 000 anställda och 1,5 miljarder euro, sänkte bötestaket till 3 procent, tog bort det EU-gemensamma skadeståndsansvaret och kravet på klimatomställningsplan. I Sverige finns ett lagförslag (SOU 2026:56) men ännu ingen proposition.

Vad är tidslinjen för CSDDD?

Direktivet trädde i kraft 25 juli 2024. Omnibus I trädde i kraft 18 mars 2026. Medlemsstaterna ska ha infört reglerna senast 26 juli 2028. Företagen ska följa kraven från 26 juli 2029, och den årliga redogörelsen gäller räkenskapsår som börjar 1 januari 2030 eller senare. De gamla stegvisa startdatumen för olika storlekar är borttagna.

Vilka företag omfattas av CSDDD?

EU-företag med i genomsnitt fler än 5 000 anställda och mer än 1,5 miljarder euro i global nettoomsättning, samt företag utanför EU med mer än 1,5 miljarder euro i nettoomsättning inom EU. Båda villkoren måste vara uppfyllda. Den svenska utredningen räknar med att 70–90 företag i Sverige omfattas.

Vad betyder CS3D och CSDD?

Båda är andra förkortningar för samma direktiv: Corporate Sustainability Due Diligence Directive, direktiv (EU) 2024/1760. På svenska heter det direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet.

Hur införs CSDDD i Sverige?

Utredningen SOU 2026:56 föreslår en ny lag om företagsansvar som genomför direktivet på miniminivå. Kommerskollegium föreslås bli tillsynsmyndighet och kunna besluta om förelägganden och sanktionsavgifter. Lagen föreslås träda i kraft 26 juli 2029. Förslaget är inte lag.

Hur höga är böterna?

Taket för ekonomiska sanktioner ska vara 3 procent av företagets globala nettoomsättning, för koncerner beräknat på koncernnivå. SOU 2026:56 föreslår en sanktionsavgift på lägst 5 000 kronor och högst 3 procent av nettoomsättningen.

Påverkas vi om vi har 50–200 anställda?

Nej, inte direkt. Men om ni levererar till en koncern som omfattas kan ni få frågor om arbetsvillkor och miljö hos er och era leverantörer. Av företag med färre än 5 000 anställda får kunden bara begära uppgifter som är nödvändiga och som inte rimligen går att få fram på annat sätt. Utredningen bedömer att de ekonomiska följderna för företag i verksamhetskedjan inte ska behöva bli betydande.

Behöver vi en konsult eller ett it-system för CSDDD?

Direktivet kräver inget särskilt system eller någon extern rådgivare. Företag som omfattas ska ha en process: kartlägga risker, åtgärda dem, ta emot klagomål, följa upp och redovisa. Leverantörer behöver främst kunna svara på kundernas frågor om de egna arbetsvillkoren och de viktigaste underleverantörerna.

Måste företagen fortfarande ha en klimatplan?

Inte enligt CSDDD. Omnibus I strök artikel 22 om klimatomställningsplan. Klimatrapportering enligt CSRD är en separat fråga.

Relaterade lagar och regelverk

Ändringshistorik

  • 2026-09-17 – SOU 2026:56 överlämnad: förslag till lag om företagsansvar med Kommerskollegium som tillsynsmyndighet, sanktionsavgift högst 3 procent och ikraftträdande 26 juli 2029.
  • 2026-03-18 – Omnibus I (direktiv (EU) 2026/470) i kraft: trösklar 5 000 anställda och 1,5 miljarder euro, bötestak 3 procent, EU-gemensamt skadeståndsansvar och krav på klimatomställningsplan borttagna, kravet att avsluta affärsförbindelser ersatt av tillfälligt avbrott.
  • 2024-07-25 – Direktiv (EU) 2024/1760 trädde i kraft.

Källor och nästa steg

Lagrum: Direktiv (EU) 2024/1760, ändrat genom direktiv (EU) 2026/470

Sidan är en sammanfattning och ersätter inte juridisk rådgivning. Kontrollera alltid aktuell lydelse i källan.

Osäker på om CSDDD – EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet i hållbarhetsfrågor gäller ert företag? Gör compliance-guiden och få en lista över tillämpliga lagar, eller jämför maxböter mellan regelverken i risköversikten.

Andra källor: IT-säkerhet (itsäkerhet.com) · Konsulttjänster för compliance och datasäkerhet (expandtalk.se)