AI Liability Directive (AI-ansvarsdirektivet)
AI Liability Directive – på svenska direktivet om skadeståndsansvar gällande AI – var ett förslag från EU-kommissionen i september 2022. Det skulle göra det lättare att få skadestånd för skador orsakade av AI. Förslaget drogs formellt tillbaka genom ett meddelande i Europeiska unionens officiella tidning (EUT) 6 oktober 2025 och blev aldrig lag. Kommissionen angav att ingen överenskommelse var i sikte. I stället gäller det nya produktansvarsdirektivet (EU) 2024/2853 för produkter som släpps ut efter 9 december 2026. Det ger strikt ansvar för programvara och AI-system som orsakar person- eller sakskada hos privatpersoner. I Sverige föreslås det genomföras i en ny produktansvarslag från 1 januari 2027. Andra skador prövas enligt avtal och nationell skadeståndsrätt, i Sverige skadeståndslagen. Den 15 oktober 2026 fanns inget nytt förslag i Europaparlamentets lagstiftningsöversikt.
Om AI Liability Directive (AI-ansvarsdirektivet)
Kommissionen lade fram förslaget till direktiv om anpassning av reglerna om utomobligatoriskt skadeståndsansvar vad gäller artificiell intelligens (direktivet om skadeståndsansvar gällande AI), COM(2022) 496, den 28 september 2022, samtidigt med förslaget till nytt produktansvarsdirektiv. AI-ansvarsdirektivet skulle inte införa något nytt ansvar utan underlätta bevisningen i mål om culpaansvar enligt nationell rätt. Domstolar skulle kunna förelägga leverantörer och användare av AI-system med hög risk att lämna ut bevis. Den som inte följde ett sådant föreläggande skulle presumeras ha brustit i aktsamhet (artikel 3 i förslaget). Ett orsakssamband mellan vållande och AI-systemets utdata skulle presumeras när vissa villkor var uppfyllda (artikel 4). Förhandlingarna i parlamentet och rådet kom inte vidare. Kommissionen förde upp förslaget på listan över förslag som skulle dras tillbaka i arbetsprogrammet för 2025 (COM(2025) 45, 11 februari 2025, bilaga IV), med motiveringen att ingen överenskommelse var att vänta. Kommissionen godkände tillbakadragandet vid sitt sammanträde 16 juli 2025, och det publicerades i EUT 6 oktober 2025 (C/2025/5423). Förslaget blev därmed aldrig lag och har ingen rättsverkan. Skadestånd för AI-relaterade skador regleras i stället av produktansvarsdirektivet (EU) 2024/2853 och av nationell skadeståndsrätt. Kommissionen skrev att den skulle bedöma om ett nytt förslag ska läggas fram eller om ett annat angreppssätt ska väljas. Den 15 oktober 2026 fanns inget nytt förslag i Europaparlamentets lagstiftningsöversikt.
Se om lagen gäller ert företag
Compliance-guiden visar vilka lagar och standarder som gäller ert företag. Under Laguppdateringar står vad som ändrats.
Skapa konto · Se vilka lagar som gäller ert företag · Laguppdateringar
Viktig information
- Kategori: ai
- Tillämpningsområde: EU
- Typ: EU-direktiv
- Status: Tillbakadraget
- Senast verifierad: 2026-10-15
- Myndighet: Europeiska kommissionen (förslag tillbakadraget)
- Påföljder: Inte tillämpligt – förslaget är tillbakadraget och blev aldrig lag. Det innehöll heller inga böter, bara regler om bevisning i skadeståndsmål.
Detaljer
- Förslaget (COM(2022) 496, 28 september 2022): skulle underlätta bevisningen i nationella mål om culpaansvar för skador orsakade av AI. Det skulle inte införa strikt ansvar.
- Utlämnande av bevis (artikel 3 i förslaget): domstolar skulle kunna förelägga leverantörer och användare av AI-system med hög risk att lämna ut bevis. Följdes inte föreläggandet skulle bristande aktsamhet presumeras.
- Presumerat orsakssamband (artikel 4 i förslaget): ett orsakssamband mellan vållandet och AI-systemets utdata skulle presumeras när den skadelidande visat vållande och det var rimligt att anta ett samband.
- Tillbakadragandet: fördes upp i arbetsprogrammet 11 februari 2025, godkändes av kommissionen 16 juli 2025 och publicerades i EUT 6 oktober 2025 (C/2025/5423). Skälet var att ingen överenskommelse var i sikte.
- Vad som gäller i stället: produktansvarsdirektivet (EU) 2024/2853 ger strikt ansvar för programvara och AI-system i produkter som släpps ut efter 9 december 2026, med egna regler om bevisning och presumtioner. I Sverige föreslås en ny produktansvarslag från 1 januari 2027 (prop. 2026/27:12).
- Utanför produktansvaret: rena förmögenhetsskador, skador på egendom i yrket och skador som inte beror på en produkt prövas enligt nationell rätt och avtal. I Sverige gäller skadeståndslagen (1972:207).
- AI-förordningen (EU) 2024/1689 innehåller krav och sanktionsavgifter men inga egna regler om skadestånd till den som skadas.
Steg för steg
- Planera inte efter AI-ansvarsdirektivet – Förslaget blev aldrig lag. Ta bort det ur riskregister, avtal och policydokument där det nämns som kommande krav.
- Gå över till produktansvarsdirektivet – Kartlägg vilka produkter som innehåller programvara eller AI och som släpps ut efter 9 december 2026. Där gäller strikt ansvar för person- och sakskador hos privatpersoner.
- Se över avtalen för AI-tjänster – Mellan företag avgörs ansvaret för AI-fel av avtalet och allmän skadeståndsrätt. Reglera ansvar, ansvarsbegränsningar och regress med leverantörer och kunder.
- Dokumentera AI-användningen – Dokumentera hur AI-system valts, testats och övervakas. Dokumentationen är ett stöd i en skadeståndstvist och krävs i vissa fall enligt AI-förordningen.
- Bevaka nya förslag – Kommissionen har inte uteslutit ett nytt förslag. Följ kommissionens arbetsprogram och Europaparlamentets lagstiftningsöversikt.
Checklista för AI Liability Directive (AI-ansvarsdirektivet)
Efter tillbakadragandet
- Ta bort AI-ansvarsdirektivet som kommande krav i riskregister och policyer
- Kartlägg produkter med programvara eller AI som släpps ut efter 9 december 2026
- Reglera ansvar och regress för AI-fel i avtal med leverantörer och kunder
- Kontrollera att ansvarsförsäkringen täcker programvara och AI
Exempel
Företag som köper en AI-tjänst för kreditbedömning
Kundens ekonomiska förlust är en ren förmögenhetsskada och omfattas inte av produktansvarsdirektivet. AI-ansvarsdirektivet hade gett kunden lättare bevisbörda, men det blev aldrig lag. Kunden får i stället stödja sig på svensk skadeståndsrätt och de regler som gäller för kreditprövning. Finansbolagets möjlighet att kräva AI-leverantören beror på avtalet.
Tillverkare som bygger in AI i en produkt
Produktansvarsdirektivet gäller robotar som släpps ut efter 9 december 2026. Om roboten skadar ett barn ansvarar tillverkaren då utan vållande. AI-funktionen är en del av produkten. Domstolen kan kräva att tillverkaren lämnar ut teknisk dokumentation.
Konsultföretag som inte påverkas direkt
Bortfallet av AI-ansvarsdirektivet ändrar inget direkt. Ansvaret mot kunden följer uppdragsavtalet. Om lösningen byggs in i produkter som säljs till konsumenter kan konsulten bli tillverkare av en programvarukomponent och träffas av regresskrav.
Vanliga misstag
- Att hänvisa till AI-ansvarsdirektivet som kommande lag. Felaktiga riskbedömningar och avtal som bygger på regler som inte finns. Lösning: Förslaget drogs tillbaka 6 oktober 2025. Hänvisa till produktansvarsdirektivet och nationell rätt.
- Att tro att AI-skador nu saknar reglering. Underskattad risk för produkter med AI. Lösning: Produktansvarsdirektivet ger strikt ansvar för programvara och AI i produkter som släpps ut efter 9 december 2026.
- Att blanda ihop AI-förordningen och skadeståndsansvar. Fel bild av vad en skadelidande kan kräva. Lösning: AI-förordningen ställer krav och har sanktionsavgifter, men skadestånd till enskilda följer av produktansvar, avtal och skadeståndslagen.
Vanliga frågor om AI Liability Directive (AI-ansvarsdirektivet)
Vad är AI Liability Directive?
Ett förslag från EU-kommissionen 2022, COM(2022) 496, om att göra det lättare att få skadestånd för skador orsakade av AI. På svenska kallades det direktivet om skadeståndsansvar gällande AI. Det drogs tillbaka 2025 och blev aldrig lag.
Gäller AI-ansvarsdirektivet?
Nej. Kommissionen drog tillbaka förslaget, och tillbakadragandet publicerades i EUT 6 oktober 2025 (C/2025/5423). Direktivet blev aldrig lag.
Varför drogs förslaget tillbaka?
Kommissionen angav i arbetsprogrammet för 2025 att ingen överenskommelse mellan parlamentet och rådet var i sikte. Den skulle bedöma om ett nytt förslag ska läggas fram eller om ett annat angreppssätt ska väljas.
Vad skulle direktivet ha inneburit?
Lättare bevisning i mål om culpaansvar: domstolar skulle kunna kräva att leverantörer av AI-system med hög risk lämnar ut bevis, och ett orsakssamband mellan vållande och AI-systemets utdata skulle presumeras under vissa villkor.
Vilka regler gäller för skador orsakade av AI?
Produktansvarsdirektivet (EU) 2024/2853 ger strikt ansvar för programvara och AI-system i produkter som släpps ut efter 9 december 2026, för person- och sakskador och förstörda data hos privatpersoner. I Sverige föreslås det genomföras i en ny produktansvarslag från 1 januari 2027. Övriga skador prövas enligt avtal och skadeståndslagen.
Innehåller AI-förordningen regler om skadestånd?
Nej. AI-förordningen (EU) 2024/1689 ställer krav på AI-system och har sanktionsavgifter, men reglerar inte skadestånd till den som skadas.
Kommer ett nytt förslag?
Den 15 oktober 2026 fanns inget nytt förslag i Europaparlamentets lagstiftningsöversikt. Kommissionen har inte uteslutit ett nytt förslag.
Relaterade lagar och regelverk
- Produktansvarsdirektivet (EU) 2024/2853 – Täcker delvis hålet efter tillbakadragna AILD
- AI Act – EU:s AI-förordning (AI Act) reglerar AI efter risknivå och gäller både den som utvecklar AI och företag som använder AI-system i verksamheten.
- GDPR (dataskyddsförordningen) – förordning (EU) 2016/679 – GDPR skyddar personuppgifter och ger enskilda kontroll över uppgifter om sig själva.
Ändringshistorik
- 2026-10-15 – Verifierat på nytt mot EUT C/2025/5423, COM(2022) 496 och Europaparlamentets lagstiftningsöversikt. Uppgiften om svensk produktansvarslag uppdaterad efter prop. 2026/27:12 (föreslaget ikraftträdande 1 januari 2027).
- 2026-10-11 – Sidan utbyggd och verifierad mot COM(2022) 496, tillbakadragandet i EUT C/2025/5423, direktiv (EU) 2024/2853 och Europaparlamentets lagstiftningsöversikt.
- 2025-10-06 – Tillbakadragandet publicerat i EUT (C/2025/5423). Kommissionen godkände det 16 juli 2025.
- 2025-02-11 – Kommissionens arbetsprogram för 2025 (COM(2025) 45) förde upp förslaget på listan över förslag som ska dras tillbaka.
- 2022-09-28 – Kommissionen lade fram förslaget COM(2022) 496.
Källor och nästa steg
Lagrum: Förslag COM(2022) 496 (förfarande 2022/0303(COD)), tillbakadraget genom EUT C/2025/5423
- Tillbakadragande av kommissionens förslag, EUT C/2025/5423, 6 oktober 2025
- Förslag till direktiv om skadeståndsansvar gällande AI, COM(2022) 496
- Kommissionens arbetsprogram 2025, COM(2025) 45, bilagor (bilaga IV)
- Direktiv (EU) 2024/2853 om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister
- Prop. 2026/27:12 En ny produktansvarslag
- Europaparlamentet, Legislative Train: AI liability directive
Sidan är en sammanfattning och ersätter inte juridisk rådgivning. Kontrollera alltid aktuell lydelse i källan.
Osäker på om AI Liability Directive (AI-ansvarsdirektivet) gäller ert företag? Gör compliance-guiden och få en lista över tillämpliga lagar, eller jämför maxböter mellan regelverken i risköversikten.
Andra källor: IT-säkerhet (itsäkerhet.com) · Konsulttjänster för compliance och datasäkerhet (expandtalk.se)