Finanskrisen och risker – hur kan vi skydda ekonomier från finansiella kriser

Finanskrisen och risker – hur kan vi skydda ekonomier från finansiella kriser

Finansiella kriser är kostsamma eftersom finansiella förmögenheter förloras, arbetslösheten ökar, och de sociala klyftorna vidgas. Kostnaderna kan förlängas, och riskerar att permanenteras. Den globala finanskrisen som började i augusti 2007 för tio år sedan innebar att likviditet minskade på de globala finansiella marknaderna  och vi ser fortfarande konsekvenserna många år senare.

De globala skuldnivåer är fortfarande förhöjda. Skuldsättning i den icke-finansiella sektorn i förhållande till BNP var 220% i slutet av 2016 jämfört med 179 procent tio år tidigare (BIS 2017). I efterdyningarna av finanskrisen skiftades riskerna från privat till den offentliga sektorn. I euroområdet ökade statsskulden på grund av stödet för finansinstitut till 488 miljarder euro, eller 4,5% av BNP mellan 2007 och 2016  Idag är statsskulden i förhållande till BNP ca 24 procentenheter högre än den var före krisen (Eurostat 2017b).

Under 2017 har de privata kundernas kassanivåer har sjunkit till rekordlåga nivåer som en procentandel av de totala tillgångarna enlligt Bank of Merril Lynch, och institutionella investerare har låga nivåer av kontanter enligt data från Citigroup. Samtidigt är det börsrekord på globala marknader som S&P 500 och Nasdaq 100. Många börsstrategier är spekulativa och har en inneboende risk att det blir en förlust när man tex väljer att investera i värdepapper som aktier och obligationer.Källa

Hur kan vi skydda ekonomier från finansiella kriser

Föreläsning på BIS med Claudia Buch: How can we protect economies from financial crises?

  • Bygga motståndskraftig finansinstitut
  • Slutar tänka ”too-big-to-fail” om de stora bankerna
  • Få säkrare derivatmarknader
  • Omvandla shadowbanking (skuggbanksektorn) till motståndskraftig marknadsbaserad ekonomi.

Risker och finanskriser enligt nobelpristagaren Schiller

Finanskriser och risker börjar med bubblor enligt nobelpristagaren i ekonomi Professor Robert Schiller. Han pratar om finanskrisen som var mellan 2007-2008. Det är inte bara de stora händelserna utan det små kumulativa händelser som inte var hälsosamma som spelade roll. Robert Schiller betonar ofta betydelsen av detaljer. Han pratar om avkastning, sannolikhetslära och systemrisker.

Ekonom

Jag som är redaktör för Ekonom.biz heter Daniel Larsson är civilekonom och har arbetat med marknadsföring i mer än 20 år. Jag driver i dagsläget flera sajter som handlar om ekonomi. På Ekonom.biz skriver jag om ekonomiska frågeställningar, strategier och förklarar olika typer av termer.

Liknande artiklar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Läs också x