Storbritanniens omröstning att lämna EU, det amerikanska presidentvalet och föreslagna frihandels erbjudanden har förnyat debatten om vinnare och förlorare i globaliseringen. Denna uppsats undersöker hur inkomster över hela världen har förändrats under denna period och vilka slutsatser vi kan och inte kan dra , med fokus på inkomsterna hos låg- och medelhushåll inom den rikare världen.
Vad är elefantkurvan?
“Elefant kurvan” skapades av värlsbanks ekonomen Branko Milanovic och Christoph Lakner – och beskrivs som “det mest kraftfulla diagramet under de senaste tio åren”. Om du ser på diagrammet ser du något som kan liknas vid en elefantkropp.
Det hetaste diagrammet inom ekonomi har använts för att beskriva ivärldens inkomstillväxt och vad som hände under den starka globaliserings perioden 1988-2008. Den föreslår en mycket stark tillväxt för den globala medelklassen (som Kinas befolkning); uppenbara nära stagnation för “lägre medelklass den rika världen”; och betydligt starkare tillväxt för den globala 1% eliten. Att öppna både Kina och Indiens arbetskraft har lett till press på löner och arbetsnormer i den industrialiserade världen.Läs artikeln
Skatter på top 1% börjar kritiseras allt mer och tanken hos många är att öka inkomsterna hos medelklassen. Hur detta ska gå till när vi samtidigt har globalisering och alltmer robotar och automatisering är knäckfrågan som politiker måste börja ställa sig.
